French 1844-1910 Henri Rousseau Locations He was born in Laval in the Loire Valley into the family of a plumber. He attended Laval High School as a day student and then as a boarder, after his father became a debtor and his parents had to leave the town upon the seizure of their house. He was mediocre in some subjects at the high school but won prizes for drawing and music. He worked for a lawyer and studied law, but "attempted a small perjury and sought refuge in the army," serving for four years, starting in 1863. With his father's death, Rousseau moved to Paris in 1868 to support his widowed mother as a government employee. In 1871, he was promoted to the toll collector's office in Paris as a tax collector. He started painting seriously in his early forties, and by age 49 he retired from his job to work on his art. His wife died in 1888 and he later remarried. Rousseau claimed he had "no teacher other than nature", although he admitted he had received "some advice" from two established Academic painters, Felix Auguste-Clement and Jean-Leon Gerome. Essentially he was self-taught and is considered to be a naive or primitive painter.  Related Paintings of Henri Rousseau :. | fotbollsspelarna | Old Tower of Avanches | View of Malakoff | View of Ile Saint-Louis from the Port of Saint Nicolas(Evening) | Sergeant Frumence Biche |
Related Artists:
tidemand
Tidemand kom vid 17 års ålder till Köpenhamns konstakademi, studerade där i fem år, tänkte sedan utbilda sig till historiemålare i Munchen, men valde i stället på en kamrats råd Dusseldorf till studieort och reste dit 1837. Han blev elev av Theodor Hildebrandt, men tog tidigare intryck av Carl Friedrich Lessings relativt realistiska historiemåleri. Hans första större målning behandlade ett svenskt ämne, Gustaf Vasa talar till dalkarlarna vid Mora (1841). Målningen inköptes av Rhens och Westfalens konstförening samt förskaffade Tidemand ett resestipendium från Norge och beställning på en altartavla till Vor Freisers kirke i Kristiania. Han reste sedan till Munchen och Italien, återvände till Norge på ett kort besök sommaren 1842, gjorde en studieresa i fjälltrakterna för att samla material till en påtänkt fosterländsk historiemålning, men kom nu till klarhet över sitt mål. Han ville, som han själv yttrat, skildra detta kraftiga naturfolks karaktär seder och vanor. Hans första tavla i detta syfte var Sagoberätterskan 1844, inköptes av drottning Josefina och förskaffade konstnären medlemskap av svenska konstakademien. Efter nya studieresor i Norge målade han Söndagskväll i Hardanger köptes av Oscar I, på slottet i Kristiania och Gudstjänst i en landskyrka. Han bosatte sig 1845 på allvar i Dusseldorf och vann snart ett namn genom de norska bondelivsbilderna. Samma år målade Tidemand i samarbete med Hans Fredrik Gude den romantiska Brudefärden i Hardanger. Revolutionsoroligheterna hade vid denna tid drivit de norske konstnärerna hem till Norge, och det såg ut, som skulle konsten nu bli rotfäst i hemlandet. Impulsen till en nationell konst gavs, men då lugn åter inträdde, återvände konstnärerna till utlandet. Under de närmaste åren målade Tidemand för det av Oscar I uppförda lilla lustslottet Oskarshal, som pryddes av uteslutande norska konstverk, serien Norskt bondeliv. Hans sista arbete var förstudier till en aldrig utförd historiemålning, Kristian IV grundlägger Kristiania, beställd av Oscar II. Tidemand skapade även tre altartavlor. I samarbete med Gude målade han Afton på Kröderen (1849), Ljustring (1850), Likfärd på Sognefjorden (1853), Fiskare i fara (1859), med Sophus Jacobsen Lappar på renjakt (1873) och med Morten M??ller Sinclairs landstigning i Romsdalen (1875). Han blev av sin samtid hyllad som Norges främsta representativa konstnär. Hans betydelse ligger i att han i sin konst gav uttryck åt det nationella uppvaknandet i sitt hemland. På samma gång föreställde han det norska folket för den stora allmänheten i utlandet. I Tyskland betraktades han som en av de främsta representanter i samtidens konst. Han fick många utmärkelser såväl i Tyskland som i Paris och i England, och hans arbeten såldes till höga pris. Sina mest omtyckta målningar upprepade han med tillhjälp av flera medhjälpare gång på gång, några i ända till 12 exemplar. Många av hans arbeten är återgivna i kopparstick och litografi. L. Dietrichson utgav Adolph Tidemand, hans liv og hans værker (2 delar, 1878-79).
Elisabeth-Louise Vigee-Lebrun
1755-1842 was a French painter, and is recognized as the most famous woman painter of the eighteenth century. Her style is generally considered Rococo and shows interest in the subject of neoclassical painting. Vigee-Le Brun cannot be considered a purely Neoclassist in that she creates mostly portraits in Neoclassical dress rather than the History painting. In her choice of color and style while serving as the portrait painter to the Queen,
Thomas Nast
September 27, 1840 ?C December 7, 1902,Illustrator Thomas Nast was the first American celebrity cartoonist, famous for helping to turn out New York corrupt politicians and for creating peristent iconographic images of Santa Claus. Nast, from a family of German immigrants, began working in New York City as a cartoonist at the age of 15. He had a long association with Harper Weekly (1861-86), during which his battlefield illustrations and skilled caricatures made him famous in the U.S. and abroad (Van Gogh was a collector). Nast was an opinionated, progressive Republican, and his illustrated attacks on the leader of New York Democrats, William Boss Tweed, are said to have helped bring down an era of government corruption. One of the most influential caricaturists of his time, he is credited with creating the image of Santa as a chubby fellow in a red suit. Nast also came up with the image of an ass to represent Democrats (around 1870) and an elephant to represent Republicans (1874). His popularity waned in the 1880s, and he parted ways with Harper Weekly over political and artistic differences. Failing to succeed with his own publication or as a painter, he managed to be appointed by President Teddy Roosevelt in 1902 to a diplomatic position in Ecuador, where he contracted yellow fever and died. Now officially embraced icons, the animal symbols of the two political parties were meant by Nast to be unflattering.